Idag är det en ganska sumpig dag. Fråga mig inte varför, för jag har ingen förklaring. Det känns bara som en dag i kaffesumpens anda.

Därför, kära go vänner, ska jag dricka te, inte kaffe, och slappa loss med deghuvudet. (Det uppstod efter middagen. Mågon gång runt klockan halv åtta närmare bestämt. Jäste och höll på, ojojoj). Kanske får man sig en fin kanelbulle lagom till nattamaten, vem vet?

Ska gå och leta efter kanelen nu, ses!



Inga kanelbullar, men vem klagar?